Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju på Grundskollärarutbildningen 1-7 vid Högskolan i Gävle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda på hur man som blivande lärare på bästa sätt bemöter en elev som är ett Jehovas vittne med hänsyn till både elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig på litteraturstudier och intervjuer med lärare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lärare som själv är ett vittne.Första delen av arbetet består av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne är och vad som skiljer dem från övriga samhällsmedlemmar.Nästa del tar upp hur Jehovas vittnen ser på skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och därefter följer diskussionen..

Ett av de stora svaren jag kommit fram till efter att ha skrivit denna uppsats är att Jehovas vittnen är olika. Det som känns rätt och riktigt för ett vittne kan vara helt fel för ett annat. Därför kan man som lärare aldrig ta för givet att bara för att man läst om rörelsen, eller haft ett Jehovas vittne i klassen, så vet man exakt vilka skolaktiviteter som Jehovas vittnen inte kommer att vilja vara med på. Samtidigt så bestämmer den styrande kretsen i Brooklyn, New York, hur världens vittnen ska agera i olika skolsituationer, vilka aktiviteter man som Jehovas vittne inte ska delta i och varför. Det finns alltså generella regler för alla Jehovas vittnen världen över, men hur man tolkar dessa regler och hur strikt man väljer att följa dem varierar.I många fall så stämmer Jehovas vittnens syn på skola och undervisning mycket väl överens med den syn som Lpo-94 representerar, så alla Jehovas vittnen borde kunna delta i de flesta undervisningssammanhang.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med medlemmar i Jehovas vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka faktorer det är som bidrar till att människor väljer att ansluta sig till Jehovas vittnen. För att få en bredare bild av Jehovas vittnes organisation har jag valt att även utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas vittnen utfördes gruppvis på Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke är Jehovas vittnes utfördes i hemmet eller på arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

Studien avser undersöka hur unga Jehovas vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur.

Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, på en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas vittnen, i barnpsykiatrin. Jehovas vittnen är ett trossamfund som finns över hela världen. Det är en tro som dikterar tydliga och stränga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhällets förekommande traditioner. I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det är svårare att utmana och skapa förändring i dessa fall. Utmanandet av ett system där man lever reglerad utifrån en tro som Jehovas vittnen, upplevs bekymmersamt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad som leder till att man lämnar en verklighet, för att träda in i en annan. För att undersöka detta har fem före detta medlemmar av Jehovas vittnen intervjuats. För att belysa deras berättelser har flertalet teorier och tidigare forskning presenterats och använts i analysen. Anledningarna till att intervjupersonerna lämnat församlingen har varit ifrågasättanden som satts igång på antingen intern- eller extern nivå. På intern nivå rör det sig om värderingar i församlingen som inte stämt överrens med individens egna, eller levnadssätt efter hårda krav inom församlingen.

Samfundet Jehovas vittnen avsäger sig blodtransfusion på grund av sin religiösa tro. Sjukvården ställs inför etiska problem när det uppstår en situation då patienten behöver blodprodukter. För vårdaren uppstår etiska konflikter mellan viljan att rädda liv, medicinska och juridiska aspekter samt patientens autonomi. Syftet med vår uppsats är att belysa de etiska problem som vårdaren kan möta i sjukvårdspraxis. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie och bygger på fyra vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Problemet som denna uppsats behandlat är den om hur en individ som lämnat Jehovas vittnen kan ha påverkast av sin tid i organisationen, med avseende på hennes upplevelse av och förhållningssätt till rädsla. Genom att ha intervjuat före detta medlemmar, läst aktuell litteratur i ämnet och genom att ha använt information från Jehovas vittnen själva har denna problematik försökt adresseras. De direkta frågeställningar som uppsatsen strävat efter att besvara är vilket eventuellt samband mellan Jehovas vittnens läror och rädsla somkan skönjas, samt hur de intervjuade före detta medlemmarna förhållit sig till den antagna rädslan. Gemenskapen baserad på Jehovas vittnens organisation och läror har varit ettfrekvent återkommande begrepp i de intervjuer jag fört, och den positiva upplevelsen av att få kontra rädslan för att förlora gemenskapen, har till sist framträtt som den mest markantadetaljen i uppsatsens slutsats..

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan föräldrar ? barn, hemmet ? skolan eller är det här något man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen. .

Jehovas vittnen är idag den största sekten i Sverige men mycket lite forskning har inriktat sig på denna grupp. Syftet med uppsatsen är undersöka hur före detta medlemmar av Jehovas vittnen ser på sitt tidigare medlemskap och engagemang i organisationen. Ett flertal teoretiska perspektiv presenteras för att belysa medlemskapets komplexitet. Utifrån en kvalitativt reflexiv metod har åtta före detta medlemmar med olika bakgrund intervjuats om sitt tidigare medlemskap. De berättar om ett medlemskap som erbjuder gemenskap och mening, men som kräver lydnad och underordning.

The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah?s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization.

ABSTRAKTUppsatsen handlar om hur en persons sociala relationer påverkas när individen distansierarsig från Jehovas vittnen. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie på basen avsemistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer där tre har lämnat Jehovas vittnenoch en är på väg att lämna. Resultatet har jag tolkat utifrån den kunskapssociologiska teorinobjektiv och subjektiv identitet av Berger & Luckmann(2003). Resultatet visade att närinformanterna fortfarande var aktiva medlemmar i Jehovas vittnen så mådde de bra.Umgänget inom Jehovas vittnen var enligt informanterna fullt tillräcklig där man tyckte attgemenskapen var både varm och hjärtlig och i det sociala umgänget saknades inget.Umgänget med människor utanför Jehovas vittnen var näst intill obefintligt förutom meddem på jobbet, som krävdes för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Jehovas vittnens regleroch lagar var man tvungna att följa annars skulle man få sanktioner i form av att blitillrättavisad eller så blev man av med sina privilegier.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.